Så kommer den där sekunden. Ögonpar som ser in i varandra, en hand som dröjer sig kvar i midjan efter omfamningen. Nästipparna nuddar nästan varandra. Ska jag, ska du? Läppar som säras, en plötslig värmeflod i kroppen. En snabb blick mot munnen, inte ett andetag som tas. Luften står stilla, hjärnan skriker efter syre, blod och tillfredställelse. Jo, nu händer det eller nej, gud det här går inte. Ja nej ja nej ja nej? Och sen är sekunden över. Kropparna sliter sig, säger lämpliga artighetsfraser och vinkar adjö. Ja nej ja nej ja, nästa gång. Eller gången efter det.